Luta sig över bordet och hångla över kaffekopparna med kallnat kaffe, somna i soffan mitt på dagen, spontanringa bara för att fråga hur din dag varit, smsen, söndagsöl och morgonrufs.
Denna staden fördärvar mig, alla små liv susar förbi och jag måste fortsätta leva. Sluta vakna upp i fosterställning med ett ölglas i famnen. Hjärtat går i kvav men jag tar fler simtag.

Din hud, din hud, din hud, din hud.
Mata inte flickan med blod.

Jag vill bo i din mungipa, på dina jordnötsformade läppar.
Jag vill vara björken utanför ditt fönster på Kungsholmen, titta på när du sover.
Jag vill vara den där läraren du var förälskad i på högstadiet, jag vill vara asfalten i dina gamla kvarter. Dina gitarrsträngar, ett knippe torkade blommor på väggen. Lukten på din kudde, sensommar vinden som drar genom gardinerna.

Under en vecka kan man:
- Gå längst Magasinsgatan och ramla in i honom
- Sitta en och en halv centimeter från honom på trappan och nästa dag andra sidan jorden
- Sakna
- Få hjärtat krossat