Solbrända minnen
flagnar
och jag
ensam
*
Bara en varm whiskey-andedräkt
och ett gammalt
fast omtänksamt
hjärta
kan rädda mig nu
Jag dunkar mitt hjärta
mot din ryggtavla
och jag målar nakna människor på duken
eller nej, tavlan
din rygg
Jag klöser in mitt nummer
i din hud
och det blodet
det jävla blodet
ska påminna dig
om mig
Och vi punkterar våra hjärtan
trängs i kön
och vi leker med knivar
och kyssen döden
Vi ramlar handlöst
och den där grusen
under huden i handflatan
försvinner aldrig
Våra klockhjärtan fortsätter ticka, de fortsätter gå men alla har köpt digitalklocka och mitt urveck börjar ge upp mig, jag måste hitta en nyckel för att vrida upp mitt klockhjärta, pendeln är oregelbunden och jag måste ha en nyckel!
Jag måste flyga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar