God morgon, svårmod.

Jag vaknade med en kvist i bröstet och cyanid i magen.
Vemod svårmod
ligger som klibbigt gift
över kroppen
som inte går bort
i en varm dusch

Klockan är mitt på dagen och jag vill bara somna om för ingen vet att jag är här och visst hörde du aldrig mig gråta mellan tuggorna, men jag har slut på cigaretter och jag kommer aldrig kunna somna om och att ligga där vaken är ju minst lika illa som att klä på sig och titta ut genom fönstret.

God morgon, svårmod.

Jag vet inte, det kanske beror det på klockan nio-kaffet, kanske en lite för stor dos utav Ernst-Hugo eller så är det känslan av att vara hemma i Umeå igen, men jag saknar dig lite. Ibland.

"It's like we weren't made for this world, though I wouldn't really want to meet someone who was."

Min mobil fungerar inte och jag kan inte minnas senast jag kände mig såhär evakuerad.

En sak har jag lärt mig; ensamhet är nästan aldrig vad du tror det är. Du är aldrig ensam när du känner dig ensam.

Då blir det vår igen

Det är höst nu. På riktigt. Regn på ballongräcket och stämbandsinflammation. Men om vi dricker whiskey och röker cigaretter är det snart vår. Nu är jag hos T i Hammarbyhöjden. Jag längtar tills våren. Kom igen, våren, kom nu!

I fredags mötte Simone upp mig på Centralen och så åkte vi och letade upp mitt hotell och sedan tog en liten fika, som vanligt.
Och igår träffade jag Simone igen, vi åkte och bokade tatueringstid. Sedan åt vi lunch med hennes kusin och pojkvän som också var i stan nu. Och efter det åkte jag och Simone till Gamla stan och tog en långfika.
På kvällen kom Amanda över till mitt ensamma lilla rum med två vänner och lite vin.

(Detta kan vara det mest triviala inlägget någonsin.)

DMs nya video. Se den. Bra musik.

Jag trycker på repeat för att just den känslan låten ger mig nu vill jag så gärna bevara. Allra helst plocka ned den och vika ihop den (för den är så himla stor att den inte ryms någonstans i hela Sverige) och lägga ner den i min ficka så att jag alltid går runt med den.

Längtan har byts ut mot en behov att älska.

Call me a fake, sir. You can call me a fraud. You can spit on my french knickers, you can call me a whore.

Shout out!

Förresten, någon html-kunnig eller bara vem som helst som vet hur man lägger upp bilder i större upplösning här på Blogspot utan att använda deras förvalda storlekar (som jag visar mitt missnöje över genom att, typ, aldrig ladda upp bilder)?
Utan att det sabbar min layout. För det har jag råkat ut för flera gånger och ungefär sådär kul.
Jag tänkte nämligen börja ladda upp bilder. Ibland. Oftare.

Puss!

Något rör sig i magen. Jag vet inte ifall det är en känsla som växer eller ifall det är något som reduceras. Jag tror det kan vara både och, samtidigt.

Dödslängtan, hemlängtan.

Ordförande i Ensamma hjärtan klubb och ju fler katter man skaffar ju ensammare är man, det vet ju alla. Det är vårt motto.
Du skall aldrig knulla bort ensamhet.
Du skall aldrig hava andra katter vid sidan mig.
Det är våra budord, våra lagar.
Du skall aldrig förbli ensam om du förhåller dig till dessa lagar.

Ensamhet är en sjukdom som går att bota.
Köp ditt Aldrig-mer-ensamt-hjärta piller på närmsta ICA. Du märker resultat redan samma dag som intag av medicinen.

Vi kallar varann vänner, men det är vi väl inte egentligen. Vi är mindre än det. Knappt ens bekanta.
Jag tar tillbaks allt jag gav dig utav mig. Jag behöver det mer än dig nu.

On dort mieux quand il pleut