Jag vet inte, det kanske beror det på klockan nio-kaffet, kanske en lite för stor dos utav Ernst-Hugo eller så är det känslan av att vara hemma i Umeå igen, men jag saknar dig lite. Ibland.
hej hej linnéa här. jag gillar att sparka patriarkatet på pungen, dansa, sova, dricka vin, onanera, prutta högt och sen skratta ogenerat, tramsa och äta äta äta.
(OCH SKRIVA SÅKLART).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar