skip to main
|
skip to sidebar
onsdag 22 juli 2009
"I’m standing on the stage of fear and self-doubt.
It’s a hollow play, but they’ll clap anyway"
Ikväll blir det nog lite mer Arcade Fire. Eller, ja, ganska mycket mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Senaste inlägg
Äldre inlägg
Startsida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
hej hej linnéa här. jag gillar att sparka patriarkatet på pungen, dansa, sova, dricka vin, onanera, prutta högt och sen skratta ogenerat, tramsa och äta äta äta. (OCH SKRIVA SÅKLART).
Visa hela min profil
Bloggarkiv
►
2017
(3)
►
maj
(1)
►
januari
(2)
►
2016
(2)
►
december
(1)
►
november
(1)
►
2015
(7)
►
maj
(1)
►
april
(1)
►
mars
(4)
►
januari
(1)
►
2014
(13)
►
december
(2)
►
november
(8)
►
oktober
(1)
►
mars
(2)
►
2012
(3)
►
juni
(1)
►
februari
(1)
►
januari
(1)
►
2011
(58)
►
december
(4)
►
november
(1)
►
september
(3)
►
augusti
(4)
►
juli
(3)
►
juni
(7)
►
maj
(5)
►
april
(5)
►
mars
(10)
►
februari
(9)
►
januari
(7)
►
2010
(73)
►
december
(13)
►
november
(16)
►
oktober
(8)
►
september
(2)
►
augusti
(3)
►
juli
(3)
►
juni
(5)
►
maj
(1)
►
april
(4)
►
mars
(3)
►
februari
(6)
►
januari
(9)
▼
2009
(182)
►
december
(13)
►
november
(27)
►
oktober
(25)
►
september
(15)
►
augusti
(16)
▼
juli
(10)
Roadkill
This bird has flown
Känslan av att vara tillbaka hemma har inte känts ...
"I’m standing on the stage of fear and self-doubt....
Inflyttningsfest
Cut out all the ropes and let me fall
Jag har en förmåga att pricka in mina dagar i Stoc...
Vad är du i jämförelse med dig?Ingenting, ingen, i...
alla pojkar jagade ditt jordgubbsröda hårjag titta...
Som Salubrin svider i ett sönderkliat myggbett gör...
►
juni
(5)
►
maj
(11)
►
april
(10)
►
mars
(20)
►
februari
(15)
►
januari
(15)
►
2008
(79)
►
december
(18)
►
november
(24)
►
oktober
(10)
►
september
(3)
►
augusti
(9)
►
maj
(2)
►
april
(6)
►
mars
(1)
►
februari
(6)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar