När sömnlösheten översvämmar och dominerar varje natt och allt jag tänker är hur ihålig du känns när du sover bredvid mig.
Tyngden i bröstet när jag för en stund trodde att jag hade begått mitt livs största misstag, när kroppen kapitulerar och jag gör inte ens motstånd. Jag somnar.
Jag minns hur ont det gör med små, små nospussar på nackhåren.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
så vackra ord.
Skicka en kommentar