i badkaret, med radiomusik
i sängen, bakom gardinerna: med huvudet i händerna
i staden, på spårvangen: med din bild i huvudet och solen i ögonen
i handen, på min kropp: lukten av ditt hår på mina fingrar

vaknar av att du håller om mig så hårt att jag inte kan andas. du sticker ut dina ögon på mina nyckelben.

00:11, 23 mars
åt en smörgås när jag kom till göteborg. gick in på mitt rum, pär frågar om jag vill se på film med honom.
vi har båda sett den förut med kommer överens om att den är så bra att man kan se den flera gånger.
tillbaka till ensamsovandet, min egna lukt. trodde inte jag skulle tycka det men jag kom på mig själv att tänka "gudars, så skönt."

15:00, 22 mars
sätter mig på tåget snart. kanske lika bra. komma ifrån detta luftslott jag bygger upp varje gång jag är i stockholm.
och det bildar en kontrast av omåttlig hopplöshet när jag kommer tillbaka till mitt liv. lilla knegarlivet.
JAG VILL INTE BÖRJA LÄNGTA BORT IGEN INNAN JAG ENS KOMMIT TILLBAKA. jag vill inte börja fundera "när ska jag åka iväg nästa gång?".
jag trivs alldeles för bra i mitt luftslott.

02:25, 22 mars
idag åkte jag ut till simone igen. vi lagade middag ihop.

sista natten. jag vill säga något stort. men jag är rädd att jag kommer göra bort mig så jag håller käften istället.
jag inser att jag blir idiotförklarad hur som helst;
om jag säger något enfaldigt, eller håller tyst.
varför är jag alltid den tysta idioten?
men jag tiger hellre. hellre det än att prata ytligt om något jag egentligen skiter fullständigt i.
eller instämma bara för att passa in. för att slippa idiot-stämpeln.

jag längtar nog tillbaka till göteborg. fast. jag vet faktiskt inte vad jag längtar till.

02:19, 20-21 mars
idag låg vi i din säng tills klockan fem. vi åt smörgåsar, drack kaffe. solen gick ner, vi skrattade åt något jag inte minns.
taxi till stan, öl, en öl till, taxi hem. vad kall du är, säger du. och så värmer du mig.
jag kan inte förstå hur någon kan se så bra ut i svarta ögonbryn, svart lugg
och bruna axlar.
du behöver inte säga något, bara låt sådär fint som du gör när du sover.

19 mars - 20 mars
snurrade runt på stan hela dagen.
jag träffade simone på kvällen, dansade tills klockan slog tre sedan åkte jag hem till honom och somnade.
jag vaknade av att han kom hem halv sju, går och lägger sig.
jag sitter på soffkanten i en och en halvtimme, andas och smyger sedan ner bredvid honom.
han är så varm. han rör mig med fingertopparna, så försiktigt.

23:12, 18 mars
när jag trodde att jag älskade dig. jag brände alla mina pengar och sålde mig till dig.
jag ville lägga mina händer runt ditt huvud och hålla om dig tills jag dog, föda tusen barn och borsta håret på dem.
vi gick på stigar in till hässleholm, vi hade bara sovit någon timme den natten.
du berättade om när du lyssnade på musik i dina lurar.
jag åt majs ur konservburkar och grät så högt att alla blev oroliga.
nu sitter jag bredvid ett tomt säte.
på väg till han med de mjuka händerna, med det svarta håret, med de bruna axlarna.
och undrar över min förmåga att avgöra vad som är fel.

inne på tredje koppen kaffe ur muminmuggen. vattnar plantorna, tittar ut genom fönstret, rostar bröd och tittar på 7th heaven. snusar. telefonen är tyst, inga sms, ingen ringer.

sommardepression