vallmo

lukten av döende plantor och damm fyller hela vinden
döda fjärilar på parkettgolvet och flugor sover i spetsgardinen
jag vaknar upp på vinden, långt ovanför vinterasfalten
min syster sover ännu och jag stirrar på döda djur i fönstret och på skogen
hela huset är täckt med en tunn hinna damm och socker
det luktar pensionär och snabbkaffe
jag skrapar med skeden mot det dyra porslinet och farfar tittar upp ur tidningen på mig
jag går genom gammliaskogen, under grantoppar som avmätt hostar snöliknande pulver
tänker på ett sommarstockholm, randiga lakan, bruna axlar och blickar som knivar mot strupen

jag väcker min syster på vinden och vi diskuterar flugornas vinterdvala och jag somnar på golvet
jag sover och i sömnen andas jag in pulvret från fjärilarnas vingar

"Du ser ut som du vet lite för mycket för din ålder. Så där lite imponerande men läskigt klok liksom. Hårdgranskande o svårflörtad."

does my name sting your tongue?

REED + RADER

she said "shhh, please be quiet. i know you don't want me but please deny it"

de senaste fem dagarna har jag:
köpt en godispåse
åkt spårvagn med pauline
druckit julte i biskopsgården
tittat på twin peaks och ätit godis med pauline
pratat med en full gubbe som skulle gå till sin bil och köra iväg (pulver.)
lagat en tand men inte hjärtat
åkt bil i två och en halv timme
varit bedövad i halva ansiktet
försökt låta bli att tänka vissa saker men tänkt det ändå
blivit kallad ängel
ätit pasta med tomatsås till frukost och tittat på dans i morgonrock
skrattat
gråtit
saknat
druckit öl
druckit vin
kastat grejer på marken
plockat upp grejer jag kastat på marken

allt verkar gå runt i cirklar på räls just nu.

don't fucking tell me what to d-d-d-d-do.

för en kärlek som inte kan dö men inte heller leva, jag blir hellre ensam än lycklig med nån annan, det är svårt att inte gråta när jag tänker på oss två nu och du var solskenet.

sängen luktar som en blandning mellan nytvättat och hud. utanför mitt sovrumsfönster låter något, kanske snön, kanske fåglarna i träden.
i min bröstkorg dunkar något, kanske hjärtat. jag hoppas det är hjärtat.

dagarna går fort, jag virvlar förbi i ett kaffetöcken, koffeinet verkar aldrig gå mig ur blodet. precis som du.

jag ler, nickar, serverar muffins och häller upp kaffe. en klapp på axeln, en hand på ryggen. bra bra.

gummo.

från en film. gummo heter den. se den.

helgen v. 48

tänk bara hur lätt det är att ta sönder ett hjärta. tänk så svårt det är att ta sönder ditt hjärta.
allt du säger spränger i bröstkorgen, eller rättare sagt allt du inte säger.

jag har ingen mage att ligga i, ingen som tar med mig, tar hand om mig.
jag kommer dö utan min kängurumamma.

ett glas rödvin ska vara bra för hjärtat. så jag drack ett. två. tre. fyra. sedan låg jag i sängen resten av kvällen och tänkte på dig.
du holkar ur mitt huvud.
jag vaknar av att trasslar in mig i ditt hår klockan 03:34.

it's been a bloody stupid day. alla dagar är bloody stupid.

minnen (pt. 3)

"Lyssnar på Beach boys. Det är snart jul och musiken skär sig jättemycket till årstiden. Men jag har dragit ner alla persienner och det är varmt nu. Och ljust, jag har tänt alla lampor.
Mera ljus!"



"Tänker på hur det var att sitta på vinterasfalt och i min handflata hörs din telefonsvarare om och om igen, likt ett mantra. Varje gång känns mer, det gör ondare."
Varför svarar du inte?"



"Att skänka delar av sig själv och inte få gensvar kan vara något av det som tär mest på en människa. Att känna hur man förlorar sig själv bit för bit."



"Jag minns hur ont det gör med små, små nospussar på nackhåren."



"Spenderar sönderstressade novemberdagar i dagdrömmar, det blir ett slags sätt att komma bort när det inte går att försvinna fysiskt.
Ibland rymmer jag i mitt huvud och går vilse. Knäskålarna skallrar mot varann och jag står böjd i en skog av minnen och ropar "Hjälp mig då, snälla, kan inte någon bara hjälpa mig!"
Jag hittar alltid ut själv till sist. På något vis."



"Jag vill kräkas. Inte kräkas upp maten jag äter, jag vill kräkas känslorna som äter upp mig.

Hur alla små grejer plötsligt blir avgörande och hur telefonsignalen rycker i musklerna och skickar elektriska stötar till hjärtat. Jag måste hålla för öronen.
Det gör mig livrädd."



"I slutet på oktober och början på november tror jag att jag somnade och gick i baklås i ett slags drömstadie.
Vad kunde jag göra? Jag vet inte. Så jag reste mig och spatserade i Stockholm och Umeå likt en vålnad. Jag slutade äta och slutade känna, förutom ibland när den riktiga flickans sömn tunnades ut och jag blev synbar på ytan.
Jag vaknade igår när jag fick en kniv i ryggen och du fick min rygg på kniven.
Men jag vaknade, i alla fall. Det är väl det som räknas."



"Smuts under naglarna och jag vill bara skriva om hur mycket jag förbannar november just nu och hur min intuition förvarnar mig på alla vis om att det kommer bli en mycket kall, ensam månad.
Och helst av allt vill jag bara ringa en kompis som skyndar sig över med en termos med te. Och sen vill jag bara sova, helst tills våren."

och när jag vaknar upp jag har trasslat in mig i hans hår igen och första snön har fallit utanför sovrumsfönstret som är blött av sömn. de första minusgraderna har ramlat ner över oss också.
men din navel mot min ryggrad är varm.

detta året kommer vintern ta mig. det är jag helt säker på.

i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.

i am strong

jag är inte till salu. jag är såld

(på dig).

definierbara ögonblick:

jag sitter nyvaken i trosor och väljer musik och dina sömndruckna ögon kikar fram under täcket. jag kryper ned under täcket med dig och vi skrattar åt något jag inte minns, vi rör vid varann, jag flyttar en av dina hårtestar bakom ditt öra. du sjunger med i animal collective: mjaauuu mjauu.
vi drack kaffe tillsammans varje morgon, du tog kort på mig när jag åt ägg, vi höll varann i handen, hoppade jämfota på varenda trottoar i hela stan. pussades på varenda buss, varenda bänk, varenda gräsmatta.
klockan är bara kvart i tolv, ta ett glas rosé till. vi simmade tillsammans i sjön, jag höll dig i mina händer.

idag hittade jag ett av dina hårstrån i min säng.
jag går sönder.

vi skulle ju ta fler bilder på varann, du och jag.
vi skulle ju åka till urkult nästa sommar. pussas i tältet och hålla varann i handen.
vi skulle ju hålla varann i handen så att vi inte fryser denna vintern som ska vara den kallaste på tusen år.
vi skulle ju sova alla kalla vinternätter ihop, jag skulle värma mig på din ryggtavla.
vi skulle ju flytta ihop, köpa en katt och bjuda hem vänner.
vi skulle ju göra allt det där och så mycket mer, du och jag.




and if i knew heartbreak was coming i would've set out running.
past the city houses and the ditches on the highway.
read between the seasons under the bridges in valleys til the winds out on the prairie, whip the tears from my eyes.

jag begriper inte varför det alltid de som står mig närmst som förstår mig sämst.

jag faller i bitar. idag fick jag reda på att jag har trasiga tänder. också.

högen med smutstvätt växer i takt med den molande smärtan i magen och olusten.
hösten blir mörkare och det är inte en mjuk omfamning utan sura uppstötningar och duggregnet har aldrig gjort såhär ont. (så säger du säkert varje år.)
sverigesjukan.

löven är blöta och hala, tågen blir senare och senare och jag får svårare och svårare att gå upp ur sängen. jag dricker mer te än någonsin, undviker ögonkontakt i speglar.
jag varnar dig, säger att du inte ska låta håret växa och bli för långt för jag trasslar in mig i det.

gjorde en liten spellista som är en liten hyllning till alla pojkar där ute. eller till er som gillar pojkar.
godnatt, mina små fåglar.

rött vin med pimpinella, och en nyss skjuten beckasin.

minnen (pt. 2)

"It's like we weren't made for this world, though I wouldn't really want to meet someone who was."



"Min mobil fungerar inte och jag kan inte minnas senast jag kände mig såhär evakuerad.

En sak har jag lärt mig; ensamhet är nästan aldrig vad du tror det är. Du är aldrig ensam när du känner dig ensam."



"Jag trycker på repeat för att just den känslan låten ger mig nu vill jag så gärna bevara. Allra helst plocka ned den och vika ihop den (för den är så himla stor att den inte ryms någonstans i hela Sverige) och lägga ner den i min ficka så att jag alltid går runt med den.

Längtan har byts ut mot en behov att älska."




"Arton är bara en enda stor besvikelse.
Soffsittning och väskvaktning. Det är inte alls som på bilderna.
Ölen är inte lika billig, musiken är inte lika bra, kyssarna smakar sämre.
Jag har inget tak över huvudet bara regndroppar över håret som får det att likna ett hårnät."



"Det sorgligaste av allt är nog att komma hem efter en hel dag och inse när katten rusar fram mot mig och stryker sig mot mina ben; detta är den första fysiska kontakten jag har fått idag."

minnen (pt. 1)

läste genom gamla texter jag skrivit. när jag var sådär väldigt mycket sexton år och olycklig. här kommer första delen med citat från en lite yngre och mycket labilare jag:


"Kom hem idag klockan elva.
Jag plockade gräslök i trädgården och lagade en omelett med parmesanost och gräslök.
Jag somnade i soffan och vinden blåste hårt på huset, det gör den fortfarande. Fönsterna knakar.
Jag vaknade av att jag skrattade.
Undrar vad jag egentligen drömde."



"På tåg som avgick 14.50 från Helsingborgs centralstation mot Åstorp. Jag satt snett mittemot dig och vi båda läste. Du läste Kemi B.
Vem är du? Du var fin."



"Och ibland när du har på dig just den där tröjan som är så himla fin till det ansiktsuttrycket då dina ögon är knivvassa men munnen så fruktansvärt mjuk och du ser på mig med någon sorts ömhet; då vill jag bara knuffa ned dig i soffan, släcka alla lampor och röra vid dig och skratta hela natten. Då vill jag rulla runt i kläder, hud och hår hela natten och allt som heter rädsla och tvivel är långt bortom vårt liv."



"Såg operan Orfeus och Eurydike på Ulriksdals Slottsteater idag. Den var hemskt fin.
Imorgon tror jag att jag far ut på Djurgårn för fika. Tror jag."



"Katter på väggarna, taken och jag sitter i en tom lägenhet. Det skymnar.
Jag vaknade nyss.

Orkar inte skriva mer eftersom jag inte är van vid detta tangentbordet, måste luta mig fram över det och trycka på en tangent åt gången. Segt."



"Egentligen vill jag bara skriva långa utlägg över hur pissigt allt känns, hur irriterad jag är just nu, och att jag irriterar mig på kurrandet magen ger ifrån sig. Men jag vill inte äta, för då mår magen inte dåligt och det ligger en sorts tillfredsställelse i att se någon plågas, om än mig."



"Badade nyss bort 2008.
Sitter i soffan och äter och försöker torka. Trött.
Jag har nog sett på Vänner i tio timmar idag.... Hm."