it's been a bloody stupid day. alla dagar är bloody stupid.

minnen (pt. 3)

"Lyssnar på Beach boys. Det är snart jul och musiken skär sig jättemycket till årstiden. Men jag har dragit ner alla persienner och det är varmt nu. Och ljust, jag har tänt alla lampor.
Mera ljus!"



"Tänker på hur det var att sitta på vinterasfalt och i min handflata hörs din telefonsvarare om och om igen, likt ett mantra. Varje gång känns mer, det gör ondare."
Varför svarar du inte?"



"Att skänka delar av sig själv och inte få gensvar kan vara något av det som tär mest på en människa. Att känna hur man förlorar sig själv bit för bit."



"Jag minns hur ont det gör med små, små nospussar på nackhåren."



"Spenderar sönderstressade novemberdagar i dagdrömmar, det blir ett slags sätt att komma bort när det inte går att försvinna fysiskt.
Ibland rymmer jag i mitt huvud och går vilse. Knäskålarna skallrar mot varann och jag står böjd i en skog av minnen och ropar "Hjälp mig då, snälla, kan inte någon bara hjälpa mig!"
Jag hittar alltid ut själv till sist. På något vis."



"Jag vill kräkas. Inte kräkas upp maten jag äter, jag vill kräkas känslorna som äter upp mig.

Hur alla små grejer plötsligt blir avgörande och hur telefonsignalen rycker i musklerna och skickar elektriska stötar till hjärtat. Jag måste hålla för öronen.
Det gör mig livrädd."



"I slutet på oktober och början på november tror jag att jag somnade och gick i baklås i ett slags drömstadie.
Vad kunde jag göra? Jag vet inte. Så jag reste mig och spatserade i Stockholm och Umeå likt en vålnad. Jag slutade äta och slutade känna, förutom ibland när den riktiga flickans sömn tunnades ut och jag blev synbar på ytan.
Jag vaknade igår när jag fick en kniv i ryggen och du fick min rygg på kniven.
Men jag vaknade, i alla fall. Det är väl det som räknas."



"Smuts under naglarna och jag vill bara skriva om hur mycket jag förbannar november just nu och hur min intuition förvarnar mig på alla vis om att det kommer bli en mycket kall, ensam månad.
Och helst av allt vill jag bara ringa en kompis som skyndar sig över med en termos med te. Och sen vill jag bara sova, helst tills våren."

och när jag vaknar upp jag har trasslat in mig i hans hår igen och första snön har fallit utanför sovrumsfönstret som är blött av sömn. de första minusgraderna har ramlat ner över oss också.
men din navel mot min ryggrad är varm.

detta året kommer vintern ta mig. det är jag helt säker på.

i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.
i have been terrified of changes, because i've built my life around you.

i am strong

jag är inte till salu. jag är såld

(på dig).

definierbara ögonblick:

jag sitter nyvaken i trosor och väljer musik och dina sömndruckna ögon kikar fram under täcket. jag kryper ned under täcket med dig och vi skrattar åt något jag inte minns, vi rör vid varann, jag flyttar en av dina hårtestar bakom ditt öra. du sjunger med i animal collective: mjaauuu mjauu.
vi drack kaffe tillsammans varje morgon, du tog kort på mig när jag åt ägg, vi höll varann i handen, hoppade jämfota på varenda trottoar i hela stan. pussades på varenda buss, varenda bänk, varenda gräsmatta.
klockan är bara kvart i tolv, ta ett glas rosé till. vi simmade tillsammans i sjön, jag höll dig i mina händer.

idag hittade jag ett av dina hårstrån i min säng.
jag går sönder.

vi skulle ju ta fler bilder på varann, du och jag.
vi skulle ju åka till urkult nästa sommar. pussas i tältet och hålla varann i handen.
vi skulle ju hålla varann i handen så att vi inte fryser denna vintern som ska vara den kallaste på tusen år.
vi skulle ju sova alla kalla vinternätter ihop, jag skulle värma mig på din ryggtavla.
vi skulle ju flytta ihop, köpa en katt och bjuda hem vänner.
vi skulle ju göra allt det där och så mycket mer, du och jag.




and if i knew heartbreak was coming i would've set out running.
past the city houses and the ditches on the highway.
read between the seasons under the bridges in valleys til the winds out on the prairie, whip the tears from my eyes.

jag begriper inte varför det alltid de som står mig närmst som förstår mig sämst.

jag faller i bitar. idag fick jag reda på att jag har trasiga tänder. också.

högen med smutstvätt växer i takt med den molande smärtan i magen och olusten.
hösten blir mörkare och det är inte en mjuk omfamning utan sura uppstötningar och duggregnet har aldrig gjort såhär ont. (så säger du säkert varje år.)
sverigesjukan.

löven är blöta och hala, tågen blir senare och senare och jag får svårare och svårare att gå upp ur sängen. jag dricker mer te än någonsin, undviker ögonkontakt i speglar.
jag varnar dig, säger att du inte ska låta håret växa och bli för långt för jag trasslar in mig i det.

gjorde en liten spellista som är en liten hyllning till alla pojkar där ute. eller till er som gillar pojkar.
godnatt, mina små fåglar.