Tetristears

det syns inte för mörkret men jag släpper taget om handflätan, somnar som ett pussel mot honom och du som en kattsvans runt hennes kropp. det känns tämligen infantilt men alla snedtrippar och spyor i nyponbuskar måste ju betyda något. som ett litet uppehåll. för vi är precis där vi vill vara nu. tidlöshet.