nu är jag här igen
och jag känner igen den här platsen alltför jävla väl
jag bara står här som ett fån
rakt opp&ned
och stirrar fåraktigt på luften mellan mig och strömbrytaren
ett par ihopvikta cheap monday-jeans flinar lömskt i hörnet
golvet är täckt med smuts men
sängen är ren
jag har krupit ihop till en liten knappt synbar prick i sängen
under täcket
john blund kommer alltid sist till mig.
john, skynda dig till mig och strö ditt silver i mina ögon
jag vill inte se mer, gör mig blind
snart kommer den. sömnen
en sömn som varar lika länge som istiden
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar