Jag vet inte, kanske är det för att jag bara är 17 år. Kanske är det för att jag är hemskt känslig, knäsvag för sommarkvällar med billigt smultronvin, kedjerökning och kyssar i gräset. Jag vet inte.
Hur som helst, läste nyss i Niotillfem, Sandras beskrivningar på allt fint som kallas kärlek spränger verkligen hjärtat.
Läs själv här och här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hela den där första texten hade låtit sjukt bra som en låt, tycker jag. På engelska kanske, eller på svenska funkar också. Fan det låter så fint.
Skicka en kommentar