Amanda uppmanade sina läsare att berätta lite om sin själv, om än i några ord.
så, här kommer en märklig sammanfattning.

jag föddes 9 dagar för tidigt

mitt tidigaste minne är när jag var fortfarande blöjbebis och hade precis fått blöjan bytad och mor satte ett par trosor (med clown-motiv) utanpå blöjan. hon skrattade åt åsynen av min stora bebisrumpa och jag kände mig förnedrad. somnade.

enligt mors utsago kunde jag inte använda napp när jag var barn då den var för stor och jag fick kväljningar. tummen var lagom storlek.

när jag bodde i England hade en kompis som jag kallade "Lilla Gubben", som pippis häst (jag tror inte jag någonsin visste vad han hette). han förstod nog inte heller någonsin vad det betydde. han var iallafall mycket lång och därför blev han Lilla gubben, eh.

när jag var 5 år hade jag och min syster förmodligen europas största teddy-fetish då vi hade fyllt 3-4 svarta sopsäckar med nallar.

jag funderade ibland ifall min bästa kompis var en robot när jag var 10 års åldern.

när jag gick i sjuan hamnade min skola i lärarbråk, (diverse hotbrev och anklagelser över stöd på projektorer) och sedan lades skolan ned.

jag började åttan på Snyggatorpsskolan, men klarade bara av en termin och flydde sedan till Umeå.

jag åke över Mensträsk i världens längsta linbana på min klassresa (geologi-resa) i norrland i nian.

jag upptäckte Beatles när jag var 14, och jag ser nu när jag har fått lite perspektiv på det; det var ett frö som sådde en skog.

när jag känner mig sorgsen äter jag clementiner, mer eller mindre att tänka på det.

jag har inte ätit djur (medvetet) på 3 år.

jag har hemskt lätt för att tycka om nya saker (ex. musik, mat, personer, ställen etc), vilket är en egenskap jag tar vara på hos mig.

jag tror inte på tidigare liv (fastän det är en fin tanke).

katter är den bästa skapelsen jag vet, och jag kan inte kalla ett hus "hem" om det inte bor en katt där.

13/11

sanning smakar tvål

mitt öra vibrerade till
och huvudet välte

tvål rinner ned i
mina ögon från
mitt håroch det svider
jag står paralyserad
lamslagenoch väntar på att smärtan
skall gå över

och fastän jag inte är ledsen
rinner tårarna
tillsammans med vattnet
i duschen
fast det syns inte
men jag känner det
känner skillnaden

och det är så det känns
när du berättar sanningen
för mig

olycksfågel

okej, så jag sätter mig i vid min (oförsäkrade och 1½ månader gamla) laptop med en kopp nybryggt te. ja, jag tror ni alla kan gissa vad som händer. jag spiller, såklart.
MEN
som tur var missade jag datorn och träffar en av mina skolböcker. lucky me.
jag tänker alltid att jag inte borde sitta vid datorn och dricka te eftersom den inte är försäkrad, men vad är egentligen oddsen på att jag skulle vara så klumpig och spilla på datorn?? jag som är så försiktig. ööh. oddsen är uppenbarligen inte fullt så obefintliga som jag trodde.
så, kommer jag lära mig en läxa av detta?
-jag vet inte.
vad tror ni?

ynkrygg

jag tänker tyst och mitt svalj kluckar högt när jag sväljer mitt ynkryggs spott och försöker somna med huvudet före som när man dyker ned i vatten i en likgiltig sömn och skakar bakom mitt pansar som jag vet bara är en illusion precis som mina drömmar som hänger kvar på kvistarna i äppelträdet och ruttnar för jag skulle ha plockat dem när de var mogna men nu är det försent det är höst nästan vinter och hjärtat pulserar kraftigt i bröstet och rusar fram som ett tunnelbanetåg och det gör ont åh det gör så ont för ingenting gör så ont som att höra folk spekulera när det jag som håller i sanningen; jag är så jävla rädd.

tankar angående sorg

alla tror jag är ledsen därför jag borde vara ledsen, men det är inte därför jag är ledsen
jag är ledsen eftersom jag inte är ledsen när jag borde vara ledsen.

00:32

jag gömde mig i mörkret och en granne cyklade förbi och sjöng högt för sig själv.
jag trodde jag var ensam om att göra det.

soundtrack: shout out louds - meat is murder

ja-ja, jag vet att jag tjatar,
men jag kan verkligen inte lägga band över min lycka; David vinkade till mig idag (hrm... live i webbkamera... but still) OCH han, eh, sjöng. för mig, om mig. åh.
nu kan jag dö som en fulländad och lycklig flicka.

idag gick jag till bokhandeln och köpte "Kejsaren av Portugallien", en gammal bekant till mig, skulle man kunna säga. jag har inte sett filmen på år och dar, men jag har sett den.

förresten; jag har tre läsare i genomsnitt per dag. morr.
(detta inlägget känns verkligen som det mest ovärda och triviala på länge. förlåt.)

wanderlust

min resetörst verkar vara bottenlös; jag dagdrömmer om snö, norrsken, vårgrönt gräs, fräknar, vackra människor och himmel.
och min saknad till Umeå och Paris blir ännu mer märkbar (ööh...).

varför blir jag alltid sån här när något blir lite för mycket? jag måste sluta fly och inse att gräset bara är grönare på andra sidan...

bisou et bonne nuit

supernova

jag minns din hud och dina nyckelben men inte dina läppar draperade runt ord ord som då var hela min värld och hela min existens och jag minns dina öronsnibbar men inte ditt förflutna som du väve en filt av och bäddade ner mig i sängen med och kyssarna som föll kraftlöst som snön utanför sovrummet och fyrverkerierna nös över himmelen och i mitt huvud och i dina händer låg jag din supernova vårt massiva hål var igenfyllt och jag föll och jag slutar aldrig falla för du är oersättlig och du blåser ut cigarettrök som om det vore luft och hur fånigt är inte det, att vara avundsjuk på dina cigaretter?

trosor på golvet, lampor i taket och du och jag någonstans där mellan

du är så fin
jag smälter som margarin
varm och gul
fast ganska ful
men du säger att jag är söt

jag hör din röst
som om det skulle vara någon tröst
du ser på mig
och dina läppar formar sig "nej"
men hjärtat slår fort
och mig spelar du som ett kort

jag vill gå nu
men.... där finns ju du



överallt.

i'm in love with the world through the eyes of a girl

soundtrack: elliott smith - say yes

hur skulle jag spendera mina pengar ifall jag var rik?

svar: kläder, kläder och kläder.

jag tycker den svenska modeindustrin kan vara en aning underskattad; vi har ju en hel guldgruva med grymma designers och märken.

när jag blir stor ska jag bli rik. och köpa en massa kläder. och bli lycklig. tihi.

klockan börjar dra sig mot halv två, det är troligtvis dags att vakna på riktigt (=byta om från pyjamas, bädda och äta rikigt mat; choklad cheesecake som jag bakade igår. wiho, tummen upp !)

puss på er~

this is not a love song~

kirai kirai mo suki no uchi

är det inte märkligt att personen som förstår dig bäst ibland bor andra sidan jorden?

de handligar jag utför och de gärningar jag har gjort hänger fast i luften som lukten när öppnar ett kylskåp med något ruttet inuti.

jag är en urusel lögnare; varför försöker jag ens ljuga för mig själv?

mina taggar växer inåt, jag kan inte hejda dem.

snart kommer lukten ha tunnats ut, snart bara ett minne blott.

inatt såg jag en stjärna falla, och igår.

alla stjärnor är döda.

---------------------------------------------------------------------------------

god natt vackra människor.

två söndagar på rad?? dubbel ångest. dubbel söndagsångest.