Det vore en lögn om jag bortförklarade min bloggfrånvaro med att jag inte har haft tid, för tid har jag verkligen haft. Ingen lust, däremot. Och slängar av "vad är ens poängen, ingen läser ändå, jag har inget vettigt att skriva, jag kommer ändå vara bortglömd snart", ni vet?
Jag börjar precis få distans från min influensa som förvandlade mig till mig egen största fiende och fånge, men nu är jag tillbaka i skolan och enbart näsan och halsen strejkar, så nu är jag bara en fånge i skolan, i vanlig ordning.
Jag önskar jag kunde bli helt frisk så att jag kunde gå tillbaka och träna för åh, jag har verkligen saknat det. Jag känner mig som ett gelehallon som förlorat sitt socker, dallrar och gungar när jag blir petad på.
Yada yada yada...
Nu tänker jag fortsätta sitta ensam i mitt rum, lyssna på musik och drömma mina hemliga western-drömmar, för där är jag inte att bråka med, ska ni veta. Om du har något problem med med det får du ta det med mig i en revolverduell. (Okej, jag får öva mer på mer övertygande attitude).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar