Börjar förstå hur det känns med nakna axlar, morrhår och kattpäls, att sitta på fönsterbläcket och titta på gråskalor som sträcker sig i oändligheter. Februari, alltså.
Jag gör mitt yttersta för att undvika hybris och speglar. Men det händer ändå att jag hittar mig själv på en toalett i en källare, blekare än mors lyckopiller.
Tre skott, två i magen, ett i hjärtat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar