Tetristears

sitter på kafferep med min granne, som är en fågelspindel. billy, heter hon.
jag trycker hårdare på tangenterna, som om du skulle förstå min frustration, som om du skulle förstå.
vi åker i din skoda, alldeles för fort över blöt asfalt. gatulamporna spottar avmätt på våra ansikten. jag tittar på ditt ansikte, din blick är fäst på horisonten. knivskarp men disträ.
accelererar, vi är inte rädda för att dö. vi blundar och hoppas på något bättre.

jag upptäckte en sak efter alla timmar, dagar, årstider på din balkong. jag vet inte var jag är. går på opera i sommarnattsvett och jordbubbsfläckiga fingrar, dricker rom i söndertvättade kent t-shirts och trosor.
du vaknar från en bättre plats av gnisslet från balkongdörren. du hinner bara se håret i vinden och hör en sedan en mjuk duns i snön. free, at last.