måndag 17 november 2008

jag börjar tro att jag har någon sorts märklig dragningskraft till de lärare som alla tycker minst om. idag hade jag fått tre timmars sömn och var väääldigt trött på vår första lektion (två timmar historia). jag råkade tuppa av en kort stund, men vaknar av att läraren går fram och frågar hur det är.
"ööh, jag är lite trött, bara"
"åh, då får du be din arbetskamrat göra arbetet så kan du ta det lite lugnt" säger hon med mjuk röst och bjuder på ett så sockersött leende, att jag får hål i vartenda tand.

??! jag blev ordlös av förvåning.
och flera gånger den lektionen gick hon fram till mig och strök mig över ryggen "stackars, stackars Linnéa". m ä r k l i g t.

och i åttan hade jag en annan lärare jag tror hela klassen bråkade med ett x-antal gånger, som jag misstänker att hon var drabbad av paranoia då hon anklagade diverse elever för åtskilliga händelser. men mig gjorde hon inte förnär. och när jag slutade klassen för att flytta till umeå kramade hon mig(!). jag trodde nästan hon var fysiskt inkapabel till något sådant känslomässigt.

hursomhaver,
jag undrar vad allt det beror på.

Inga kommentarer: